A pirates life for me?

Det var en lång bilresa dit. Skallevatten (moi!) och Lenin trängdes på 1,5 säte därbak tillsammans med en gaskamin som lovade att den skulle räcka hela sommaren och sju miljoner prylar och filtar och matkassar och flaskor och grytor och skålar och så vidare. Kroppsvärme är den bästa sortens värme!
Sara kör bra. Bortsett från när hon var centimeter ifrån att backa över en glad reflexklädd motionär när vi var så gott som framme och parkerade ovanpå kolmilan. Emskow satt i framsätet och gafflade resan igenom.
Att packa ur sju miljoner pryttlar och filtar och skit mitt i natten (jättemörkt var det faktiskt! Klockan var säkert sex!), bära sju miljoner lass genom en nattsvart skog, snubbla på rötter och bli blöt om fötterna, det är lite omständigt och tärande efter ett tag.
Sen såg man, genom den mörka skogens alla trädstammar, hur det lös tända lyktor en bit fram. Stormfrun var redan på plats och hade decorejtat sitt stora besättningshus och tänt upp så att man nästan kände sig välkommen.
Vi fick bo i vedboden.

När började det snöa? Det måste ha varit under torsdagen. Hela byn bäddades in i ett isande täcke av snö. Det var SÅ vackert!

Det var iskallt. Frost på sovsäcken. Otvättat hår. En gaskamin som tagit livet av sig. Rosafärgade romfläckar i snön. Sjungande besättningar, elaka kaptener, en ful liten hund, en tyst skog, massa fina pirater, ett par landkrabbor (eller har inte någon av dem kanske varit till sjöss? Man vet inte.)
Paranoia, fyllor, hemligheter, stulna skatter, tärningsspel, romdoftande kave, maktgalna äldre män, och bortsprugna oerhört förvånade motionärer som springer igenom avslutningsdagen när alla pirater utöver sitt vapen även har utrustat sig med digitalkamera.

Gnäll om halsbölder, kyla, äckliga döda kaniner som huvudbonader, skador, brännsår, förfrusna fötter och blöta skor.

Så har vi haft det!

... jag vet att du inte gillar mig, Kapten Orm. Men det är lugnt, jag gillar inte dig heller!